Teknik-dag

Den kvinnliga delen av familjen studerar ju som bekant till lärare. De senaste veckorna har vfu stått på schemat. Det är en förkortning på den tjusiga frasen Verksamhetsförlagd utbildning, jag föredrar dock att benämna det som VERKLIGHETSförlagd utbildning. Hur man än ser det är det den tiden man som erfarenhetstörstande student ska få lära sig om det hårda livet som lärare, dvs man är ute på praktik i skolan. Dagen har minsann innehållit en hel del erfarenhet… frågan är om det gjort mig mer sugen på mitt framtida yrke…

Skolan, som är fylld med en spretig skara 6-9åringar har teknik-tema. Två förmiddagar ska ägnas åt att väcka barnens intresse för detta lite bortglömda ämne. Det finns tre olika stationer som barnen cirkulerar runt på: Vattenteknik, spika och skruva och det som jag under ett svagt ögonblick gick med på att hålla i… stylttillverkning. (Kan inte förklaras mer än med tillfällig sinnesförvirring) 2 grupper med vardera 40 barn skulle under 2 timmar tillverka 4par styltor. Såga, sandpappra, borra, skruva och tillsist måla… För att det skulle bli rättvist så fick varje grupp göra två par styltor, det är 4stycken styltor… Det kan bara beskrivas med ett ord: KAOS! Hur sysselsätter man 40 barn i tillverkningen av 4 styltor??? Jag antar att jag kommit själva andan med vfu´n på spåren idag… för ingenstans på Lärarhögskolan får man lära sig det…

För att besvara frågan i början… Ja, jag vill fortfarande bli lärare, men ibland föredrar jag Lärarhögskolans teori framför verklighetens praktik… fast jag kan stolt säga att jag blivit smått världsmästare på att få obetydliga uppdrag att verka intressanta och jag har aldrig trott att det skulla gå att dela upp itusågandet av en bräda på fler än 3 personer./ Maria

Farväl till nappen

Så bestämde tillslut vi vuxna oss för att påsken var ”rätt” tid för sonen att sluta med napp och långfredagen var dagen med stort D. Vi förberedde honom i tid på att han snart skulle få skicka iväg napparna med posten till andra bebisar som inte hade någon egen napp. Själv är han ju så stor kille nu så han behöver inte dem längre…

Resonemanget har gått hem sisådär… först hävdade han bestämt att han tänkte följa med napparna när de skickades, sen muttrade han om att bebisarna minsann kunde gå till affären och köpa egna… så sant, så sant. Det var med dem kommentarerna i bakhuvet som jag hade lite funderingar om hur det skulle gå. Men vi vuxna hade förberett oss noga, mutorna var många. Paket med bl a en t-shirt med idolen Pippi på och ett påskägg fyllt med godis och annat skoj. Här skulle det minsann kännas kul att bli en stor kille!

Det gick förvånansvärt smidigt. Det hela blev som ett litet äventyr, jag tror tom att han tyckte det var lite spännande att packa mer napparna i kuvertet och lägga ner det i postlådan.[thumb:1326:l]

Sedan var han upptagen med att länsa godisägget resten av dagen.

På kvällen blev det lite ledsna miner när nappen inte fanns och jag tror nog att om det hade funnits nån bebis i närheten hade den åkt på en snyting, napptjuvar som de är! Men det gick över snabbt och sen var det enda problemet att få honom att slappna av, lika svårt var det idag när middagsvilan skulle utövas och det är med förvåning som jag inser det uppenbara: Han vet ju inte hur man slappnar av utan nappen till hjälp! Hur elak känner man sig inte som förälder när man har lärt sitt barn att slappna av med ett hjälpmedel som man senare helt plötsligt tar i från honom…

Det är väl så att det inte är för inte som napp heter pacifier på engelska…

Men med lite övning kommer det säkerligen gå bra och skorna han fick i ett av paketen igår vägrar han ta av sig, så inget ont som inte har nått gott med sig. /Maria

Ny funktionallitet i telefonen

Nu har det hänt lite i vårt telefonsystem, dels som gör det mera komplicerat för vissa men framförallt mycket enklare för många.

Här är några exempel på situationer:

1) Ej hemligt nummer men okänt för oss

Fungerar som tidigare att man blir välkomnad och får trycka 99 om man är försäljare. Man blir sedan inkopplad och om ingen svarar efter 30 sek så kommer man till menyn att välja vem man söker. Beroende på vad man väljer där kan man få mobiltelefonnummer eller prata in ett meddelande. Har man valt den man sökte så kommer meddelandet endast att skickas till den valdas mailbox.

2) Ej hemligt nummer men känt och vitlistat NYTT!

Ett vitlistat nummer (kan endast läggas in av oss) kommer direkt bli inkopplad till telefonerna här. Ingen meny med försäljar val osv kommer pratas upp. Om ingen svarar på 30 sek kommer samma telefonsvarar meny upp som ovan.

3) Hemligt nummer NYTT!
Alla med hemligt nummer kommer till en ny meny där de tvingas uppge sitt nummer med en tonvalstelefon. Detta nummer kommer sedan användas som nummerpresentation och beroende på om nummret är vitlistat eller inte så kommer steg 1 eller 2 här ovan köras. Nummret som knappas in kommer även synas i våra telefoner före vi svarar och då berätta vem du är. Så uppge korrekt nummer annars kanske vi inte svarar.

Har du en önskan att vitlista något nummer för att slippa den första menyn. Säg då till så fixar vi det.

Finns det något annat du stör dig på eller kanske skulle önska i funktion (bara fantasin sätter stopp!) så säg till så kanske det går att orda.
Som exempel så  kan du få aktuell temperatur uppläst hemma hos oss om man knappar siffror i menyn. ALLT går att göra! Det gäller bara att komma på idén! 🙂

Fisken i pappas mjölk!

En vanlig dag efter jobbet, maten står klar när man kommer hem och det första man gör är att sätta sig vid bordet. Ja, jag är otroligt bortskämd numera. Inget jag kan förneka. Det jobbiga blir sedan när denna ”service” upphör. Lätt att vänja sig men kommer vara svårt att avvänjasig.

Nog om det det hela skulle handla om fisken i pappas mjölk.
Normalt studerar man inte glaset och innehållet när man häller i något men precis som jag hällde i mjöljen tyckte jag något rörde sig på botten.

Tänkte inte mycket mera på det utan förklarade det med att det var en fläck i bordet som jag såg precis när jag hällde i och flyttade glaset lite.
Började därefter gladerligen dricka stora klunkar och i ögonvrån som jag dricker dyker en svart prick dök upp på ytan och försvann ned igen. Nu börjande man ana oråd. Tittade i botten, inget där, tittade på ytan inget där…

[thumb:1283:r]Började röra och och vips så dök dendära svarta pricken upp och så var den borta igen. Det blev att ta fram silen och se vad det var för något. Fram ur mjölkskummet ligger det en silverfisk. En urtidsvarelse som överlevt allt här i världen hamnar i mitt mjölkglas! Ett glas som till hälften är uppdrucken redan. Jag har druckigt silverfiskslem!

[thumb:1280:r]Kan säga att någon mera mjölk eller mat blev det inte på en stunde efter den upptäckten.
Och jag blir ständigt påminnd om händelsen då Jesper då och då när han hör/ser fiskar berättar om den gången pappa fick en silverfisk i mjölken.

Cykelpremiär

Familjens yngsta medlem, utav dem som går för egen maskin och inte åker snålskjuts på någon annan, fick för några veckor sedan äntligen en egen cykel. Lyckan var total när den lyftes ur kartongen och monterades ihop hemma i vardagsrummet. Denna händelse har varit hett efterlängtad då killen varit halvt besatt av grannbarnens cyklar ända sedan han förstod vad de skulle användas till. Tålmodigt har han upprepat mamma och pappas ord som ett mantra hela vintern: Till våren ska Jesper få en cykel.

Efter att ha övat lite på tekniken i den trånga trean var det så dags i helgen för premiärturen utomhus. Vilken lycka! Det fullkomligt lyste ur ögonen på honom och vi vuxna har aldrig varit med om maken till snabbare påklädning. Flera gånger fick vi varsamt men bestämt lösgöra honom från dörrhandtaget för att påpeka nyttan av att ha tröja under jackan och kanske även strumpor i skorna…

Väl ute gick det som en dans och krafterna tycktes aldrig ta slut. Det var med stor föräldralist som vi tillslut lyckades få honom att förstå det oerhört viktiga och åtråvärda i att parkera den nyvunna kärleken ordentligt i cykelförrådet. Med cykeln tryggt bakom lås och bom kunde vi föräldrar till slut få vila våra trötta ben i soffan. Cyklisten själv pratar redan om nästa tur…

/Maria[thumb:1317:l]

Hej alla

Här kommer jag skriva om vad som händer hos oss. Inte bara om Jesper, utan även oss vuxna och kanske även andra saker som händer i världen. Helt enkelt vad som poppar upp i mitt huvud. Men fokus kommer naturligtvis ligga där mitt fokus ligger… här hemma. Jag hoppas även att familjens andra medlem med dubbelsiffrig ålder ska skriva då och då. Jag hoppas ni ska tycka det är roligt att läsa och ni får gärna kommentera det som skrivs.Välkomna! /Maria