Snart är blöjan ett minne blott…

Så då är det äntligen dags att ta tag i det här med att låta lillkillen börja gå på toaletten istället för att kissa i blöjan. För som han säger själv är han ju en stor kille nu som faktiskt kan gå ner för trappan alldeles själv… och vad passar då bättre än att greppa tillfället och utnyttja ”stora-kille” syndromet…

Det börjades på allvar i helgen i stugan. Jesper var utan blöja en stor del av dagarna och det gick över förväntan. Ett par skvalpande stövlar, med vätan på INSIDAN och ett par nerstänkta skor som behövde läggas på tork vittnade om att metoden inte vunnit laga kraft än. Men vad gör väl två missöden! Modern och fadern var mäkta stolta över sin kille.

Lite fundersam var jag ändå över avsaknaden av kiss en av dagarna. Flera timma utan blöja och det enda han lyckats pressa ur sig skulle rymmas i ett kryddmått… Svaret fick jag lite senare då killen vill hjälpa pappa (idolen) att snickra. Med bedjande ögon ber han mig att hämta hans snickarbälte som ligger i bokhyllan. Vad gör man inte för dessa ögon… Döm om min förvåning när jag märker att det nya snickarbältet är vått! Funderar ett tag på orsaken till tills jag inser att det inte bara är nämnda snickarbälte som är plaskvått, alla leksaker som ligger i bokhyllan flyter omkring en en väldig sjö.

Vid närmare efterforskning inser jag att det inte alls är frågan om något mystiskt regn som sipprat in utan helt enkelt förklaringen till ovannämnda kryddmåttsstora pottresultat…

När man ser det ur Jespers synvinkel ser man att det förutom fördelen med att kunna leka och kissa samtidigt är alldeles utmärkt höjd på översta hyllan för att kunna stå bekvämt och bara låta det komma. Det borde inte ens stänka…./Maria

  • Frida

    Han är ju för härlig!! Ett gott skratt fick jag när jag läste dagens inlägg. 😀