Status

Efter en veckas användande av brun-utan-solhudkrämen är mina ben inte bruna men heller inte längre blåvita… /Maria

Baksmälla

Ja, inte för min del, men nog för flera andra. Jag har härmed i vuxet (i jämförelese med många andra som var där snudd på pensionärsvarning…) och relativt nyktert tillstånd bevittnat vad som sker på konferenser. I ålder vuxna människor som beter sig som om den normala världen utanför slutar existera när man kliver innanför dörrarna på en konferensanläggning. Utan att nämna några namn kan jag i alla fall konstatera att min gifta rumskamrat inte sov i sin säng och hon var inte ensam om att inte göra det… (jag lägger inga spekulationer i vad de gjorde eller inte gjorde i andras sängar… bara att de inte låg i sina…)
Fast jag har kanske bara blivit präktig och tråkig… jag har ju varit på konferens förut utan att bli lika illa berörd… Fast jag bör nog beakta att min egen promillenivå i det fallet inte varit lika blygsamm som den här gången… Men, men nästa gång Johannes aviserar konferensresa ska jag nog anlita detektiv… Inte för att jag inte litar på honom, men hans arbetskamrater vet man ju aldrig vad de har för avsikter… /Maria

Mer konferens…

Det är badklädestvång på konferensen. Jag kan bara gissa mig till att det vankas bubbelbad eller nått i den stilen. Mina ben är den här tiden på året blåvita efter vintern och jag är verkligen inte kompis med brun-utan-soltuben som står i badrumsskåpet. Så nu har jag i desperation inhandlat det senaste påfundet i skönhetshyllorna; hudkräm med brun-utan-sol i. Enligt baksidan är det bara att använda som en vanlig hudkräm och invänta resultat… Jag återkommer med rapport… /Maria

Slottsboende!

Jag blev övertalad att följa med på mitt jobbs konferens nu på onsdag. Jag hade inte alls planerat att göra det, det känns lite fånigt att följa med när jag bara är vikarie och dessutom bara jobbat ett par veckor. Vi ska bo på slott i Norrtälje. Flott värre! Med tanke på mitt framtida yrkesval gör jag nog rätt som följer med. När jag sedan kommer jobba som lärare blir vi väl på sin höjd ivägskickade på övernattning i nån gympasal i Dalarna när det drar i hop sig till konferens. Allra troligast blir det nog bara lite fika i lärarrummet… / Maria

Albin går!

… och pappa i huset har startat språkskola. Med lite stöd går så lillkillen. I stugan finns lära-gå vagnen, men även här hemma har han börjat ta sig fram längs med möblerna. Den andra tanden har även tittat fram. Jag såg den när jag hissade upp honom i luften idag… Hur länge den har synts vet vi inte… Det är så sant som Johannes säger att Albin får så mycket mindre av allt om man jämför med storebror. Mindre gonattsånger sjungna för sig, han får inte öva på att äta själv så som Jesper fick, och ingen gräver honom i munnen på jakt efter nya tänder tio gånger om dan… Så för att kompensera har det nu startats språkskola. Varje gång vi sitter till bords är det ett evinnerligt tjatande om mamma, pappa, Jesper och lampan… Albin själv verkar måttligt road och gurglar på bäst han vill… och jag, jag låtsas rycka på axlarna åt allt, men viskar i smyg till den gurglande dreggelkungen ” säg mamma, säg mamma… / Maria