Högt till tak…

Vi har efter flera års pratande äntligen börjat göra om lite även på insidan av sommarstugan. Den sjukligt gröna färgen på väggarna i ”stora rummet” ska bort och även de otroligt fula tavlor och porslinstallrikar som hänger där som kronan på verket. Man kan fundera över varför vi (läs jag) inte plockat ner och bränt allt redan, men jag tror att det beror på att det känns fel att hänga upp något fint på de fula väggarna. Och att bara plocka ner allt och ha kala väggar känns heller inte som någon hit… Sen har jag ju faktiskt redan plockat ner säkert flera kilo av torkade blommor som hängde på alla möjliga och omöjliga ställen, så helt orörda är inte väggarna…

[thumb:2195:c]Så i helgen som var fick begreppet Grodperspektiv en ny innebörd för vår ”lägsta” familjemedlem som inte bara fick betrakta oss från knähöjd utan svajandes uppe under taknocken. Just svajande är i alla fall ett ord som bra beskriver hur jag ser ut när jag ska bestiga en stege. Jag gillar inte att stå där jag inte kan hålla i mig ordentligt och när jag dessutom måste manövrera en pensel samtidigt som jag ska koncentrera mig på att INTE välta ut färghinken kommer balansen lite i skymundan vilket gör att jag får ett lätt berusat beteendemönster…

[thumb:2197:c]Jesper fick tillåtelse att rita på golvet då det blivit täckt av papper. Det hela slutade inte helt problemfritt då han senare praktiserade samma sak på en av väggarna… väl dold bakom en bänk i köket för att undvika upptäkt… Men mamma är vis av nästan 4 år i hans sällskap… När han är tyst för länge är det aldrig ett gott tecken så tystnad besvaras med spionage i den Hanssonska familjen och mycket riktigt kom jag ett hyss på spåren… Hyssmakaren själv blev som alltid näst intill förolämpad av tillsägelsen, men det kan jag inte låta bli att tycka är lite rart… / Maria