Afro-dance; dagen efter…

Ja, vad säger man. Träningsvärk är ett ord som ligger nära till hands… Inga pauser och precis som utlovat, enkla kombinationer så att man kunde hänga med och ta ut svängarna direkt. Inga tråkiga pauser mellan låtarna heller utan fullt ös hela tiden… Det var som att springa, fast roligare! Efter en halvtimme hade jag kramp i vaderna, efter hela timmen var jag helt slut! Men med en superhärlig energi som gjorde att jag i glatt mod faktiskt orkade jogga hem 🙂