Jag mår skit

Sakta men säkert har lokalbedövning slutat verka samtidigt som jag rör mig mer nu när jag är hemma än när jag låg ensam på sjukhuset.  Det gör ont!  Väldigt ont…

Just nu känns det helt overkligt att det kommer gå över nån gång.  I morse gick jag upp för att hjälpa till med att göra frukost till barnen. Det slutade med att jag höll på att svimma på köksgolvet och fick gå och lägga mig igen…

Såret på höften blöder dessutom, jag ska försöka byta bandage där med hjälp av Johannes i eftermiddag.

Nu ska jag leta upp några bra dokumentärer och kika på… Blir uppenbarligen inte många knop här den närmaste tiden…

image

På sjukhuset

Jag har lokalbedövning både i höften och i handleden. Den sitter fast som små bollar på min tröja och skickar bedövningen,  mycket snyggt…

image

Middagen var föga inspirerande så efter den svalde jag allt förnuft och travade ner till kiosken. Förutom att jag inte ser klok ut har jag dessutom ingen BH.. Vad gör man inte!

image

image

Nu ska jag utmana mig själv på korsord med vänster hand, äta lite godis och leta upp nån bra radiokanal. Dessutom har jag just dödat en 1/2timme till med det här inlägget!

Färdig

Så… efter en lång dag är jag liksom klar med fas 1. Nu är jag opererad. En småsak i sammanhanget har jag redan insett. 
Den stora grejen blir att vara utan högerhanden… Hjälp! Bara att få på och av kläder blir ju ett helt företag.

Jaja, det kommer bli ett äventyr…

När jag kom hit i morse fick jag byta om, sprita armen och lägga mig och vänta. Efter en timme fick jag lugnade och blev upprullad till operationsalen.
”Nu kommer det kännas lite stickigt i armen för nu lägger jag in lite lokalbedövning. ” är det sista jag hör. Sen blir jag väckt på uppvaket…

De timmar jag låg där är mycket suddiga.. Det var ett evigt frågade om hur ont jag hade.

Klockan 3 fick jag komma upp på avdelningen. Där säger en ung manlig sjuksköterska att det är bra om jag är uppe och rör på mig.
Jag tänker på min snygga opertions-outfit och frågar om jag då skulle kunna få andra kläder
Nog för att det är snyggt med bar rygg men kanske inte ändå ner till min nakna rumpa…

Efter att ha fått mer anständiga kläder har jag hunnit med att prata med kirurgen; ”allt gick bra ” o hälsa ätit mat…

Det här inlägget har tagit ca 1/2 timme att skriva ner,  jag kommer ha en annan tideräkning från och med nu. Lite mer som Albin,  bra övning för mitt tålamod!

Imorgon åker jag hem :)