Tråkig torsten på tv… Då tar alla i familjen fram sin mobil.
Undra in det är bra eller dåligt, får fundera på det…

Tråkig torsten på tv… Då tar alla i familjen fram sin mobil.
Undra in det är bra eller dåligt, får fundera på det…

Planen var att köpa ett lokalt kontantkort när vi landat i spanien. Har läst att det var inga problem att köpa där och det finns i de större varuhusen. Om inte borde det finnas något ställe som säljer kontantkort.
Och specifikt ett kontaktkort från yoigo som verkade (via google translate) ha ett vettigt kontantkort för €20 med rimlig datatariff som jag i förstahand var intresserad av.
Men tydligen har inte Alcudia nog stora varuhus för några kontantkort hittade jag inte. Eller hittade en simpel plastficka upphängd på en vägg bakom disken på en affär mot slutet av veckan men då var det redan försent. Och orkade inte ens fråga om det ens var kontantkort.
Inte heller fanns det wifi på Sunwing resort där vi bodde (Las Piramides) utan i huvudbyggnaden. Och det var knappt så jag fick täckning där. Finns ingen information på webben vad internet kostar på sunwing men svaret är €2 för 30 min. Och linjärt ökande så 1 timme kostar €4 osv.
Så checka in via foursquare, facebook eller liknande fick man klara sig utan. Lite jobbigt var det ![]()
Fick åtminstone checka in på Burker King som erbjuder gratis Wifi. Fast gratis skulle man inte få kalla det i Sverige då det krävs att man köper något för att få koden på kvittot.
Och lyckades från BK även checka in på Alcuida Beach. Yeah =)
Men sammanfattningsvis, får du chansen att köpa kontantkort på flygplatsen eller i Palma efter landning så ta chansen och gör det. Alcudia är väl inte direkt något teknikmecka!
”Jag vill åka tidigare till skolan i morgon, för jag vill hinna prata med Ida och visa henne min mobil”, sa Jesper igår.
”Öh… vem Ida?” frågade jag förvirrat, han har minsann inte nämnt någon Ida förrut….
”Hon går i 2c, hon är min kompis” svarar han.
Så sagt och gjort. I morse stoppade han noggrant ner mobilen i fickan och jag fick följa med ner och låsa upp cykelförrådet hela 20 minuter innan vi brukar gå… allt för att den mystiska Ida ska få se hans mobil…

Såsom han har längtat! Nu har Jespers tråkmånsar till föräldrar äntligen gett upp… han har fått en mobil… första sms’et gick till mormor och morfar. Hur blev det så här då?
Jo Jesper har börjat vilja vara ute själv både med kompisar och själv. Det tar inte många gånger innan man som vuxen inser fördelen med att kunna ringa om det är något, samt att man vet att ungen kan ringa själv om det är något. Men det är ingen flashig sak han fått…mammas gamla får duga…åtminstone ett tag.
Roligt, tycker han att det är i alla fall.
Nu har jag utnyttjat min nyrika ställning som löntagare, i motsats till bidrag- och låntagare, och äntligen köpt en ny mobiltelefon. Den jag hade är Johannes gamla som han inte ville ha för att den inte är speciellt bra… sophinken liksom… Mina krav har varit följande: Jag vill kunna knäppa kort som duger att sätta in på bloggen, eftersom jag aldrig är hemma nu för tiden är jag aldrig i närheten av vår riktiga kamera… och så ringer jag inte alls nästan, så den får inte kosta en massa i månaden heller… Kanske inte så svåra kriterier, men jag hatar att gå in i telefonaffärer och behöva prata med säljare om saker jag inte har någon koll på… Jag får alltid en obehaglig känsla av att bli pålurad något, eftersom jag inte har en aning om vad som är bra och inte.
Men nu slog jag till i alla fall, det blev en Sony Eriksson c902. Den är röd och snygg och har fler megapixlar än de flesta andra mobiler… om det kommer göra någon skillnad på mina bilder återstår att se… /Maria