Lite nyfiken

Är så nyfiken på hur det ser ut med skruven i handleden, så nu har jag beställt kopior av min journal från Akademiska…  Får se vad som dyker upp 🙂

image

Omgipsad

Nu har jag tagit bort stygnen och sett ärret. Trodde faktiskt att det skulle vara mindre…

image

Sköterskan som gjorde det berömde kirurgen för hans fina stygn och förklarade att ju finare stygn desto mindre ärr…  Alltid något 🙂
Sedan fick jag nytt gips.  Ett mindre och smidigare, som läkaren uttryckte det. Snarare mindre, men jobbigare om nu frågar mig.
När jag hade skenan efter operationen kunde jag faktiskt röra lite på handen nu sitter den fast!
Det kommer bli svårt att ställa om sig. 
Sen fick jag stränga order om att inte belasta handen alls… Jag har nog fuskat lite med det och gjort saker som inte gjort ont… Men det ska jag alltså inte. 
Bara att acceptera att jag är enarmad.

image

Återbesök

Idag ska stygnen bort. Jag hade planerat att gå till pendeln idag, men n upptäckte att jag hade hål på strumpbyxor när jag lämnade Albin på förskolan. Hem och byta, kände att jag inte hann gå men tog en tidigare buss istället.

Det ledde till att jag hann med en tidigare pendel och ett tidigare upptåg… Nu sitter jag och fördriver tid på ett fik i Uppsala…

image

På sjukhuset

Jag har lokalbedövning både i höften och i handleden. Den sitter fast som små bollar på min tröja och skickar bedövningen,  mycket snyggt…

image

Middagen var föga inspirerande så efter den svalde jag allt förnuft och travade ner till kiosken. Förutom att jag inte ser klok ut har jag dessutom ingen BH.. Vad gör man inte!

image

image

Nu ska jag utmana mig själv på korsord med vänster hand, äta lite godis och leta upp nån bra radiokanal. Dessutom har jag just dödat en 1/2timme till med det här inlägget!

Inplanerad

8:00 ska jag vara på akademiska på måndagsmorgon. Kommunalt kommer min resa att börja kl 6, men då slipper Johannes lämna Jesper ensam hemma på morgonen innan skolan för att skjutsa mig…  Jag kommer ändå inte kunna sova så jag kan lika gärna sitta på ett tåg…

image

Det börjar närma sig

image

Trött och sliten känner jag mig. Tisdagar är utflyktsdag på jobbet och tvärtom vad man kan tänka sig blir man mer trött av att vara ute med barnen än inne..
Samtidigt som det är världens lyx att få tillbringa dagarna utomhus i solen med nyfikna, glada barn är det ett ständigt räknande och kollade så att ingen kommer på villovägar eller trillar in plurret…

I morgon jobbar jag halvdag, sedan bär det av till Uppsala för inskrivning inför operationen. Det börjar kännas i magen att operationen närmar sig… Det är jobbigt samtidigt som jag fortfarande inte kan förstå att det faktiskt ska bli av. Känns helt overkligt.

Med i tidningen

image

Igår när jag gick från jobbet hade jag flera missade samtal på mobilen. Ganska snart ringde det igen. Någon presenterade sig som reporter på DN.
Han säger att tidningen ska göra ett uppslag om vårdgarantin och han hade googlat och hittat vår blogg och sett att jag utnyttjat den.  Hade jag lust att vara med i reportaget?

Tja, sa jag. Har jag väl inga problem med… Beror lite på vad ni ska skriva. ”Vi vill ha med någon som gått igenom hela karusellen ”
Ok så jag.
Så, idag har jag haft en fotograf på jobbet dom fotade mig i 17 olika vinklar…  Lite missnöjd med den kala omgivningen var stackaren, fick ju inte synas några barn…
Sedan blev jag intervjuad på telefon av reporter och jag kan väl säga att jag genomskådade vinklingen på storyn…
”Fick du information om vårdgarantin på läkarbesöket? ”
”Nä, inte muntligt. Det står lite i en av broschyrerna jag fick. ”
”Hade du ÖNSKAT att du fått informationen redan då? ”
”Öh… Ja, då hade jag förmodligen redan varit opererad, så självklart ”
”Visste du om hur vårdgarantin fungerar innan du blev tipsad om att söka det? ”
”Nä, jag har aldrig varit i behov av att ta reda på den informationen ”

Så, uppslaget kommer förmodligen gå ut på att sjukhusen låter bli att informera om vilka rättigheter man har som patient i väntan på behandling…  Vi får väl se hur det jagyda vinklas… DN på fredag var det.

Handkirurgiska mottagningen i Uppsala

Så har vi kommit till nästa kapitel i följetongen om att fixa handleden.
Jag har fått tid för undersökning på Akademiska i Uppsala. Återstår att se om jag kommer härifrån med ett operationsdatum eller inte.. ..

image

Jag har två båtben…

Min  röntgenbild

Min röntgenbild

…och det är inte bra, säger farbror doktorn, det räcker med ett… Det mörkblå benet på vänstra bilden är båtbenet. Det inringade på högra bilden är mitt delade båtben. För länge sedan, när jag räknar efter ca 15 år sedan, trodde jag att jag stukade handleden när jag var fotbollsmålvakt. Det gjorde jag inte, jag knäckte båtbenet… Det får jag sota för nu… på senare år har det börjat göra ont! Förmodligen en kombination av många års slitage av benen runt skadan, lyftande av både mina egna barn och barn på jobbet och kanske även handrörelser som jag gör när jag tecknar…

Jag är nu satt i operationskö av farbror doktorn och kan vänta mig en tid någon gång i vår. Enligt vad jag förstått kan man laga på två sätt; Endera tar man en benbit från höften och lagar båtbenet med eller så opererar man ihop de trasiga bitarna med benen runt omkring, sk steloperation. Tar de ben från höften är det narkos och sova som gäller under den operationen, det andra alternativet är förmodligen i vaket tillstånd… vet inte vad som skrämmer mig mest…. bli sövd eller vara vaken och veta att de gräver i min arm…

Det värsta är trots allt att ju mer jag läser om hur andra har haft det med samma operation  desto mer inser jag att det inte kommer att bli bra på en vecka efteråt… det står hemska saker om gips i månader… Jag hade mer tänkt mig att vara hemma och vila upp mig i kanske en vecka efteråt…

Tråksöndag

Dagens bild 15/2

Dagens bild 15/2

Dagen började med att vi fick åka in till Astrid Lindgrens barnsjukhus eftersom Albins finger svullnat upp. Han klämde fingret i en dörr i tisdags på dagis och i fredags svullnade det upp som en ilsket röd ballong. Efter att ha rådfrågat de kloka kvinnorna på vårdguiden och fått en tid bokat på barnakuten bar det iväg… Det blev ett fasligt rännande mellan olika doktorer, sköterskor och röntgen… Jag är så fascinerad över att en enda person inte kan göra två saker…

Läkaren konstaterar: det där måste läggas om, då får man snällt gå ut och sätta sig i väntrummet igen och vänta tills någon sköterska har tid att göra omslaget, för det är uppenbarligen absolut inte läkarens jobb… Vi kom därifrån efter rätt precis tre timmar i alla fall och det får väl anses som bra en söndag på akuten, antar jag…

Inget var brutet i alla fall, men infekterat så killen har fått alsolspritomslag som ska bytas hos distriktssköterskan varje (!!!) dag och en penicillinkur…

Lutar åt att det blir min första vab i morgon eftersom dagen slutade med att Johannes däckar i soffan med feberfrossa och illamående… varför inte krydda tillvaron med lite influensa… /Maria