Jag kan ju!

image

Jag var på teckenspråkskurs förra veckan. Mycket roligt och jag lärde mig mycket nytt. En kollega berättade att hon brukar titta på nyheterna på teckenspråk för att öva upp förståelsen.
Jag blev inspirerad, men kände att vuxennyheter nog är lite svårt att börja med så jag tog ett avsnitt av lilla aktuellt istället. Löjligt stolt och glad blev jag när jag utan ljud faktiskt förstod nästan hela programnet!

Melodifestivalen på teckenspråk

Att se melodifestivalen på teckenspråk låter inte fasligt roligt.
Men det var hur kul som helst. Ena stunden står de och gör sina teckenspråksgrimaser och tolkar seriöst. Nästa stund tolkar de låten och vad som mera kan liknas till att ROCKA LOSS!
Spelade in ett litet klipp på telefonen med ljudet från TVn och som ni vet ligger strömmar via internet lite efter så ljudet kommer lite före mot vad det borde göra.

Maria är imponerad av tecknandet vill hon meddela från sin kant här i soffan…

Döv hiphopartist

Klicka här så får ni se en cool kille som rappar på teckenspråk.  Han känner rytmen i kroppen säger han… Hur roligt som helst och förmodligen superviktig som förebild till alla kids i samma situation!

/Maria

Första föräldramötet!

Jag måste ha en skruv lös nånstans… första föräldramötet och jag ska prata lite och dessutom presentera mig och jag har inte vett att vara nervös. Jag tycker bara att det är roligt att prata inför människor… I skolan var jag alltid en sån där konstig elev som tyckte om att hålla föredrag och dessutom pratade utan att läsa innantill…

Kanske ska tillägga att det inte var på teckenspråk jag pratade, det finns alltid tolk med på möten och sånt… då hade det nog varit lite mer pirr i magen! /Maria

Äntligen fredag!

Oj, säger jag bara. Jag har haft en tuff vecka… Just idag tvivlar jag starkt på min förmåga att bli bra på mitt jobb… Veckan har varit full av glömda saker, jag har fått göra om och göra rätt…vi har en liten 1-åring som nyss börjat som är jättearg och ledsen hela dagarna fortfarande och han suger massor med energi från den som har honom, till det kan jag även lägga otydlighet om vad som ska göras och att jag känner att det nu förväntas att jag ska kunna… lite åtminstone…

Men lite positivt finns, jag har börjat bli bättre på teckenspråket, kontakten med barnen är jättebra och jag har äntligen börjat få in dagsrutinerna i kroppen..

Jag tycker fortfarande att jag haft supertur som fått ett toppenjobb och jag har räknat med att det ska bli jobbigt så det här är egentligen bara enligt planerna, men lite helg skadar inte just nu… 😉

/Maria

På resande fot!

Trodde ni att det skulle bli tyst från mig när jag åkte upp till Dalarna… nejdå, så lätt slipper ni mig minsann inte! Sitter i skolans datorsal och bloggar…

Idag har vi haft snöväder utanför fönstret och teckenspråk i kubik inne i salarna. Vi har två döva lärare och de har grillat oss med bokstavering och återberättande av små historier idag. Roligt, men jobbigt! Under förmiddagen bokstaverade vi så jag helt säkert kommer att ha träningsvärk i handen i morgon.

Lite konstigt att vara iväg hemifrån så här… det känns lite som om det inte är på riktigt… Det är svårt att inse att livet fortsätter att gå hemma i Sollentuna…

Det är inte speciellt stort här. Det är en bra bit in till Leksand, som i sig inte heller är stort… har en känsla av att det kommer bli en del sittande här i datorsalen under veckan… /Maria

Resfeber

I morgon går tåget till Dalarna och min teckenspråkskurs. Jätteroligt och jag ser verkligen fram emot det, men hur ska jag klara mig utan att få pussa på mina älsklingar i 5 dagar??? Kommer att ha djup kramabstinens när jag kommer tillbaka… /Maria

Att vara den som inte förstår

På jobbet upplever jag just nu en underlig situation. Jag förstår inte allt som sägs. Och mitt handikapp blir större av att jag i min okunskap undviker att ta kontakt med vissa andra vuxna för att slippa jobbiga situationer. Det kan tyckas fånigt, men det krävs mod  att våga vara så ödmjuk att man tar kontakt med någon som man vet att man inte kommer kunna samtala med på lika villkor. Jag har inte varit så modig än…

Men mitt löfte till mig själv inför nästa vecka är att inleda samtal med mina döva kollegor. Det kommer bli fel, men det får det bli då… Jag mötte en av mina kloka grannar idag efter jobbet och jag uttryckte mitt sviktande mod och hon sa att bara man sätter igång så kommer det kännas bättre. Så nu gör jag det! Direkt på måndag ska jag fråga hur de mår. Den ena måste jag dessutom fråga vad hon har för persontecken, det har jag glömt bort mitt i all information. Men jag ska inte göra det lätt för mig genom att fråga någon annan (hörande) om det utan jag ska fråga henne.

Nu är mjukstarten över, nu är det bara att hoppa och jag ser oerhört mycket fram emot det samtidigt som det är det läskigaste jag gjort! /Maria

Jag har fått jobb!

Johannes har redan varit före mig med att berätta men ni måste ju få höra det från mig med. Igår ringde chefen för den förskolan med hörselskadade barn och frågade om jag ville ha tjänsten och idag var jag där och skrev på anställningspapper. Det ska bli så kul! Och jag kan egentligen inte fatta att jag verkligen fick jobbet, jag kan ju så lite teckenspråk. De lovade att kika runt om det finns någon kurs att skicka iväg mig på innan jag börjar, men om det inte finns lovar de att jag kommer lära mig snabbt ändå… hm… det tror jag säkert, men det kommer inte vara lätt…

Så idag har jag varit nere i källaren och rotat fram mina gamla papper från när jag läste teckenspråk i gymnasiet. De tillsammans med det material jag har hittat på nätet hoppas jag ska friska upp minnet så passa att jag åtmindstonde förstår lite när jag börjar den 12 januari!

/Maria